Jag har inte lyssnat på Helen Sjöholm sedan hon var Kristina. Jag har inte ens lyssnat på Helen sedan hon var med i Chess. När jag började lyssna på Helen var hon typ med i Chinarevyn. Första gången jag såg och hörde Helen (när jag visst vem hon var) var i Allsång på Skansen och Du är min man var väl inte helt och hållet min kopp te. Däremot föll jag pladask när hon sittadens i en fåtölj i Tv-huset sjöng Stefan Sundströms Ställ till med kalas. Inget direkt framträdande utan bara sådär enkelt. Så var det. Jag är en sån människa som snöar in på saker och ting, det går inte att stoppa. Helt jäkla insnöad blev jag i alla fall. Mycket texter. Många stora frågor. Mycket ångest.
Igår var det konsert och jag är glad att jag lyckade komma iväg den här gången, för det va bra. Några tanter va tydligen missnöjda att hon inte sjöng mer musikal. Det är inte jag, Billy Joel passar bra. Inte mycket tid spänderades vid micstativet. Det bästa var nog en låt av Tomas Andersson Wij Ett slag för dig. Energi. Kortversionen av Aniara var också bra, alldeles lagom. Roligas var helt klart blandbandet med låtar från 84-85, ihopvävt med historier om äckliga kyssar, tonårsrevolt (att vägra följa med familjen till våffelhuset) och en resa till paris.
Helen är alltid kvalite.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 thoughts:
Skicka en kommentar